Sveriges jägare bidrar med ungefär 20 000 ton viltkött på de svenska matborden. Större delen kommer från älg, ungefär 60 %. I och med att vildsvinsstammen i Sverige ökat i ofantlig omfattning slår sig vildsvin in på listan med att utgöra 25 % av viltköttet.

Jakt på vildsvin kräver tålamod och klokhet. Sker jakten vid åtel gäller det att hålla sig knäpp tyst, vara uppmärksam och ha koll på vinden. Vildsvin har ett otroligt luktsinne! Har du tur kan en flock grisar, när du minst anar det, dyka upp. Vid ett sådant lyckosamt tillfälle gäller det som jägare att avgöra vilket eller vilka djur som är skjutbara. Alla grisar är inte skjutbara, här handlar det om etik, moral och kunskap. Samtidigt som pulsen ökar gäller det att fatta rätt beslut.

Bedrivs jakten som drevjakt med hund är inte jakten enklare. Hunden kanske driver en grisflock direkt mot ditt pass. Kraven på dig som passkytt kräver att du är väl förberedd. Kulfång, var hunden är, du måste vara en god skytt som tränat på skjutbana som har vildsvinsbana. Träning ger färdighet!

Jakt är inget som är enkelt, otaliga timmar har svenska jägare tillbringat i jakttorn och griskojor. Dagar och nätter, nätter och dagar. Ofta utan att något vilt har fällts. Men vi som jagar hänger inte läpp för det! Det finns så mycket annat som tillför jägaren positiva saker. Kamratskap, förberedelser, närheten till naturen, spänning och upplevelser av skilda slag.

Att vildsvinskött är populärt råder det inget tvivel om. I Linköping, på stadens flygvapenmuseum, serveras det Wallenbergare gjorda av vildsvinsfärs. Krögaren i restaurangen har serverat mer än 100 000 portioner under tio års tid. 

Jag har haft förmånen att både smaka dessa Wallenbergare och få tag på receptet. Vill du göra Wallbergare av vildsvinsfärs så kommer det här:

  • 400 g vildsvinsfärs
  • 4 äggulor
  • 3 dl vispgrädde
  • 1 tsk salt
  • 1 krm mald vitpeppar
  • Ströbröd
  • Olja och smör
En regel för att få fina Wallenbergare är att använda kalla ingredienser och redskap, oavsett vilken sorts färs som du har. Vad jag lärt mig är det för att Walleanbergarna inte ska spricka och flyta ut i stekjärnet när de antingen färdiglagas eller bryns för att sedan åka in i ugnen.
Om jag lärt mig rätt beror detta främst på att gräddens fettkulor börjar smälta om ingredienserna är rumstempererade vid tillagning. Den perfekta temperaturen för färs och grädde sägs vara +4-8 grader. Det betraktar jag som normal kylskåpstemperatur.

Nu är det dags att göra Wallenbergare av vildsvinsfärs:
  • Blanda vildsvinsfärs, äggulor, salt och peppar
  • Arbeta färsen i en matberedare 5 minuter, lugnt och fint
  • Ringla sedan ner grädden medans matberedaren går på låg hastighet
  • Låt sedan färsen vila i kylskåp
  • Strö ut ett lager ströbröd på en tallrik
  • Forma biffar av vildsvinsfärsen
  • Lägg på tallriken och sprid även ut lite ströbröd på den del av biffarna som inte ligger i ströbrödet
  • Värm ugnen till 125 grader
  • Bryn biffarna försiktigt i ett stekjärn med smör och olja
  • Laga klart i ugnen 5-8 minuter
  • Har du en ugnstermometer kan du kolla innertemperaturen på biffarna, bör vara 64-68 grader
Wallenbergare serveras oftast med potatismos, den här gången väljer jag att göra en palsternackspuré eftersom jag har gott om plasternacka.

Palsternackspuré
  • Skalade palsternacka i mindre bitar
  • Kok palsternackorna riktigt mjuka
  • Häll av vattnet och ånga av
  • Mixa till en slät puré tillsammans med lite smör och grädde, smaka av med salt och malen vitpeppar
Skulle du inte välja att tillaga egna vildsvinsbiffar och någon gång befinner dej i Linköping vill jag tipsa om ett besök på Flygvapenmuseum. Där kan du som avslutning äta restaurangens  Wallenbergare när du tagit del av alla intressanta och lärorika ting.